"tycker du jag är tjock?"
Kom på att jag under den senare tiden lämnat ämnet förhållande och relationer och snarare fokat på nyheter alternativt att alla tjejer är gold-diggers. Det var ju inte detta som var tanken från början. Det kan bero på att jag inte haft ngt riktigt förhållande på över 2 år nu, man glömmer hur det var lite möjligen. Det volatila förhållandelivet, ena dagen är allt glatt som fasen och man mår toppen dagen därpå suger de mesta, när man inte är tillsammans med ngn så fluktuerar denna kurvan väldigt lite. I mina yngre dar var jag väldigt mycket av förhållandetypen, var tillsammans hur mycket som helst och var(är) en extremt erfaren pojkvän, kan alla knepen, när man bråkar, ska bli sams, hur man charmar svärmor på bästa sätt med mera. Dock har jag på äldre dagar hamnat i ett som jag skulle vilja definiera emotionelt vakum, jag blir helt enkelt inte kär på samma sätt som tidigare. Om det beror på trauman från elaka tjejer i tidig ålder vet jag inte, men faktum är att det nu är så. I 2 år har jag levt ett ganska friskt liv, vin, sång och kvinnor skulle man kunna sammanfatta det och personer jag lär känna nu har svårt att se mig som den lugna pojkvännen jag tidigare varit.
Dock kan jag erinra mig om lite problematiska frågeställningar ni tjejer ibland drar ur er, i likhet med "vad vill du med oss?", en väldigt snarlik fras är "vad känner du för mig?" det kan också vara "vilka är mina starka sidor?" eller klassikern "tycker du jag är tjock?", på den sistnämnda är man i princip fucked, oavsett hur man svarar och hur SNABBT man svarar. Säger man för snabbt, nej, då tycker tjejen att det är alldeles för inarbetat. Tänker man efter en sekund så menar de att man tvekar och menar på att man inte ska behöva tänka efter. Jag skulle vilja tillägga att jag är en fruktansvärt ärlig människa, jag har lärt mig med åren att vita lögner bör brukas vid adekvata tillfällen. Detta fick jag erfara när jag i min ungdom, verkligen ungdom, fick frågan av en lite mulligtjej om hon var tjock, då svarade jag ärligt, "typ ja" och sedan när jag insett va fasen jag precis kläckt ur mig försökte rädda hela situationen med ngt i likhet med "men du är så söt ändå". Fan reflekterar över detta än idag och kan känna lite skuldkänslor.
Jaja, nog om detta för ikväll
Godnatt Godnatt
Bayou Billy
Dock kan jag erinra mig om lite problematiska frågeställningar ni tjejer ibland drar ur er, i likhet med "vad vill du med oss?", en väldigt snarlik fras är "vad känner du för mig?" det kan också vara "vilka är mina starka sidor?" eller klassikern "tycker du jag är tjock?", på den sistnämnda är man i princip fucked, oavsett hur man svarar och hur SNABBT man svarar. Säger man för snabbt, nej, då tycker tjejen att det är alldeles för inarbetat. Tänker man efter en sekund så menar de att man tvekar och menar på att man inte ska behöva tänka efter. Jag skulle vilja tillägga att jag är en fruktansvärt ärlig människa, jag har lärt mig med åren att vita lögner bör brukas vid adekvata tillfällen. Detta fick jag erfara när jag i min ungdom, verkligen ungdom, fick frågan av en lite mulligtjej om hon var tjock, då svarade jag ärligt, "typ ja" och sedan när jag insett va fasen jag precis kläckt ur mig försökte rädda hela situationen med ngt i likhet med "men du är så söt ändå". Fan reflekterar över detta än idag och kan känna lite skuldkänslor.
Jaja, nog om detta för ikväll
Godnatt Godnatt
Bayou Billy
Kommentarer
Trackback
